torsdag 30 oktober 2008

Svenskt lösgodis

Det finns INGET godis i världen som kan mäta sig med vårt svenska lösgodis. Vi beställde två saker med mina föräldrar när de skulle komma, svenskt godis och svenskt kaffe.

Att kaffet i nordamerika smakar sådär vet nog de flesta om. Att godiset är smaklöst är något som är svårt att tro men faktiskt sant. Vi har knappt hittat nåt, förutom choklad, som är lika smakrikt som vårt alldeles egna svenska godis. Så vi längtade som bara den efter vår prasslande påse från Sverige.

Vi höll oss i en vecka men idag när vi vinkat av mina päron sprätte vi påsen och ååååå såååå gott det är!!! Vi äter varje godisbit med andakt. Tack Jörgen och Josefin för megapåsen med alla våra favoritgodisar. Man kan nästan tro att ni suttit på Petters axel när han plockat ihop våra lördagsgodispåsar genom tiderna.

Andy Warhol

Nu har vi varit lite kulturella och varit på museum! Eller, redan nu kanske jag visar brist på kontroll över det kulturella...för vad är egentligen skillnaden på ett museum och en konstutställning?

"Ja, men ett museum innehåller ju objekt från det förflutna, medans en konstutställning innehåller konst från dåtiden OCH nutiden". Väg nu det mot påståendet att "konst ligger i baktraktarens ögon", så börjar ni närma er en förståelse för Andy Warhols konst. ALLT kan vara konst, och det var det som gjorde honom till en av pop-kulturens fäder.

Susanne, Marianne, Svenning och jag begav oss mot konsthallen för att betrakta dessa verk av mannen vi alla hört talas om, men som jag ärligt talat hade dålig koll på vem han var. Susanne, som är den smartare av oss, förklarade något om Marilyn Monroe bilder och konservburkar...så döm av min förvåning när vi möttes av följande:

- 8 timmar och 15 minuter oavbrutet filmande av Empire State Building i svart vitt. Och just ja, utan ljud.
- 5 timmar och 17 minuter av en sovandes man.
- 3 minuter av en man som får håret klippt
- Silver kuddar flygandes i luften
- Stroboskop med tillhörande psykedeliska bilder

Plus en massa annat! Marilyn Monroe var med på massa bilder, och konservburkarna var där...men jag måste villigt medge: Jag är för dum för Andy Warhol. Jag ville förstå, men det gick inte! Min mamma som har typ 12000 poäng i konsthistoria må tycka att äpplet föll långt ifrån trädet...men, nej...popkultur är nog för intelligent för mig.

Däremot var jag väldigt fachinerad av folket som var där. DET var som konst! En sådan samling flummiga människor har nog inte varit samlat på ett och samma ställe sen Woodstock slog igen portarna...

Brasilianskt

Igår var vi på brasiliansk restaurang. Jag har aldrig sett så mycket kött i hela mitt liv tror jag.

Menyn bestod av 3 rätter, kött, fisk eller fågel. Vi tog alla kött. Inga svåra val och det tycker jag om!

Först får man lite tillbehör, ris, sallad, svamp plus lite annat smått och gott. Sen sätter karusellen igång. Kyparna kommer hela tiden till bordet med olika sorters kött på spett och köttbitarna är större än störst. Med en liten bricka som är grön på ena sidan och röd på den andra ska man kommunicera med kyparen när man vill pausa i köttandet eller om man vill ha mer.

Det blir lätt lite stressigt för man är inte van att kyparna kommer fram till bordet hela tiden, men det är trots allt riktigt mysigt för det märks att köttet kommer direkt från grillen och allt känns äkta och fräscht. Nackdelen är att man blir mäktigt mätt, tror de hade ca 7 sorter kött och man måste ju smaka allt ;)

Det var i allafall väldigt gott och en riktig upplevelse så det kommer definitvt bli fler besök.

onsdag 29 oktober 2008

Lapp-lisan!

Jag vet inte vad som hänt, men Susanne har fått lappsjuka! Det sitter post-it lappar över hela lägenheten tror jag! Vissa innhåller tv-program och vilka tider dom går, vissa innehåller vilka rum övriga svenskar har och vissa innehåller instruktioner till städerskorna!

Haha! Jättecharmigt tycker jag!

tisdag 28 oktober 2008

Första snön


Precis som jag sitter och skriver om min avsaknad av vinterskor så faller den första snön över Montreal=) Tiden mellan sommar och vinter gick verkligen kanonsnabbt här. Får dock se hur varaktig snön blir.

Receptionisten tror nog att vi har ljugit om att vi är svenskar. Det faller lite snö och ner kommer vi springade i tofflor med kameran i högsta hugg =)
Intressanta fakta:
Även fast vi är på andra sidan jorden så skulle man ju kunna tro att snön faller nedifrån och upp, men så är faktiskt inte fallet! Så nu vet ni!

För-firande av födelsedag!

Marianne och Svenning överraskade idag med tårta och present! Jag har verkligen tur jag! Besök, tårta och present! Det är ju nästan som att fira hemma! Mycket uppskattat!

Henrik Larson: Om du börjar fokusera nu så kanske, kanske, kanske du bara missar min födelsedag med endast 2 veckor i år istället för dom traditionsenliga 3 veckorna!

Vinterskor

Två kvällar i rad nu har jag och mamsen sprungit iväg efter middag för att få shoppa lite. Vintern närmar sig och jag "glömde" mina vinterskor hemma så det kliar i fingrarna;) Men båda kvällarna så har affärsbiträdena vridit om nycklarna i dörrarna precis när vi kommit fram. Förstår mig inte på tiderna här, vissa affärer har öppet till 18, vissa till 21 och aldrig samma tider alla dagar i veckan. Hur ska man då lyckas köpa sina efterlängtade skor??

Botaniska Trädgården

I söndags hade vi en riktig sightseeing-dag. Vi var på Insectarium, Biodome, Botaniska trädgården...ja allt man kan tänka sig se ute vid Pie-IX.

Den botaniska trädgården är väldigt stor och säkert väldigt mysig och fin på sommaren. Nu var det mer en vinterträdgård vi mötte men speciellt den japanska och den kinsiska trädgården som desstuom var utsmyckad med massa lanternor av olika former var definivt värt ett senhöst besök.

På kvällen tänder de lanternorna och det ska tydligen bli något magiskt över det. Det måste vi hinna med att se en kväll framöver.


söndag 26 oktober 2008

Quebec

Igår flydde vi regnet i Montreal och hyrde bil och begav oss norrut mot Quebec. Även denna gång fick vi en stor SUV, men tyvärr utan DVD =)

Vägen upp var väldigt trist, bara raksträcka utan någon som helst action. Inte ens en Tim Hortons där vi kunde stanna och fika!! När vi kom fram åkte vi först till ett vattenfall endast några minuter utanför stan. Det stoltserar med att ha högre fallhöjd än Niagara och var faktiskt ganska mäktigt.

Sedan styrde vi kosan ner mot Quebec City för att vandra i gränderna och njuta av de vackra husen i nordamerikas äldsta stadsdel (Quebec firar 400 år som stad iår). Stadsdelen kryllar av antikaffärer, gallerier och små mysiga restauranger och caféer.

Efter några timmar kom regnet även till Quebec så vi satte oss i bilen och körde hemåt igen, trötta och nöjda. Petter körde hela vägen hem i ösregnet, utan en enda fika paus. Vart tog avfarterna med Tim Hortons vägen, Petter??

Päronen har anlänt

I torsdags kom mina föräldrar hit. Vi hittade dem välbehållna men trötta på flygplatsen. Inte så konstigt efter 26 timmars restid kanske? Nu väntar en intensiv vecka med sightseeing för dem =)

onsdag 22 oktober 2008

Crepes-Tisdag

För er som missat det så är jag en riktig godis-gris. Allt som är sött, godis, glass och kakor bara älskar jag och kan inte få nog av. Det är nog fika-kulturen i det Vedinska huset som skapat detta beteende. =)

Redan första dagarna vi var här spanade vi in ett Cafe som heter Paris Crepes. När man går förbi så ser man alltid genom fönstret hur de bakar jättestora pannkakor och fyller dem med diverse godsaker. Vad sägs om Rasberry-Double Chocolat eller Strawberry-Nutella? Det vattnade sig i mungiporna på mig iaf. :$

Så förra tisdagen slog vi till och gick dit. Underbart gott var det och crepesen var extremt stora. Höll på att spricka! Tyckte de i kassan tittade lite snett på oss när vi beställde en var =)

Så igår var det tisdag igen och för att skapa en tradition så gick vi dit igen. Denna gången delade vi på en och det var helt lagom...och underbart gott. Mums!

tisdag 21 oktober 2008

Helg i Montreal!

Vi ber om ursäkt att inläggen kommer lite i oordning, men så blev det nu!

När jag väl börjat få lite mat i magen under lördagen så kunde man komma ut och promenera lite i det härliga höstvädret som infunnit sig. Susanne som är känd som en rastlös själ, stod som en vildhingst innanför dörren och kunde inte vänta på att komma ut!


Så lördagen tog vi en promenad upp mot berget ( så långt jag orkade då jag var lite energilös ), och det var ett härligt höstklätt berg vi mötte. Några timmar ( kändes det som iaf! ) senare så hade vi fått i oss lite Sushi och Tim Horton´s dounuts! Mums! Precis vad magen behövde :]


Under söndagen så åkte vi ut till en av öarna som ligger mitt i floden utanför Montreal. Solen sken och det var perfekt att ströva runt lite och kolla på omgivningarna. På den här ön ligger även något som heter Biosphere, vilket är en enorm stålstruktur formad som en stor sfär. Inträde blev gratis ( Tack Urban&Maria! ), och vi gick omkring och kollade på lite utställningar som handlade om ekosystemen och naturen. Ganska intressant faktiskt, även fast det mest var riktigt mot en lite yngre publik ( även fast vi fortfarande är ganska unga!! ).



Biosphere hade hursomhelst en hiss som man kunde åka upp som gav en härlig utsikt över Montreal med omnejd. Helt klart värt ett besök för alla som är på väg hit!

Jag lever!

Magsjukan har släppt och jag är ute i världen igen! Nu får ni se upp, för nu när jag verkligen upplever något mer än bara ett hotellrum skall det bloggas!

Hm..ville bara säga det...

Go Habs Go!



Igår var vi på vår första men förhoppningsvis inte sista NHL match. Montreal Canadiens-Florida Panthers. Arenan var fullsatt som alltid. 21273 personer var där. Helt enormt stort! Ingen hejarklack fanns, istället var det galna fans utspridda överallt. Alla gick runt i canadiens-tröjor, stora som små, tjejer som killar. Alla!

Maten och drickat flödade. Man kunde köpa allt och allt fick man ta med sig ut på läktarna. Nachostallrikar stora som tefat, glass, öl, sprit, ja allt vad man kan tänka sig att bli sugen på under en hockey-match?



Matchen avbröts titt som tätt av reklam-pauser men då var det publik tävlingarna som lockade. Vem dansar fulast? Vilken sida skriker högst och får sin bil att komma först i mål?

I pauserna var det limbo-tävlingar, trumuppvisningar och fotosessioner med hejarklacken i korridorerna. Det hände något hela tiden och när vi kom hem var man helt slut i huvudet av alla intryck.

Ja justja, Canadiens vann såklart. 3-1. Go Habs Go!

Fakta:
  • Montreal Candiens smeknamn är "the Habs" från "Les Habitants"
  • Både USAs och Kanadas nationalsång sjungs innan varje match.
  • Den Kanadensiska nationalsången sjungs både på franska och engelska. Franska sjungs såklart först, det är säkert lag på det!

fredag 17 oktober 2008

Friday is boxing-day

Varje fredag lunch lindar jag mina händer i wraps, sätter i munskyddet och slänger hopprepet över axeln för att gå ner och boxas med andra E///-anställda. Han som håller i träningen är tydligen erkänt duktig i thai-boxning och karate både här och i Asien. Träningen är grymt jobbig så varje helg går jag runt med träningsverk i hela ryggen. Idag är det dags igen, får se hur mycket träningsverk man lyckas åstakomma idag.

onsdag 15 oktober 2008

Hotell-epedemin

Nu har den brutit ut, magsjukan, och det med besked! Att bo ett helt gäng på ett hotell kanske inte var en sån smart idé efter allt.

Epedemin sprider sig som en löpeld och dagens stora samtalsämne är vem eller vad som egentligen är roten till det onda.

Stackars Petter ligger hemma och gnyr, Ubbe var hemma igår men är bättre idag. Pontus är hemma och kan inte röra sig, Fyhr insjuknade igår...ja listan kan göras lång. Stackarna! Mirakulöst nog har dock jag klarat mig....än så länge. Toj Toj!

måndag 13 oktober 2008

BBQ kväll!

Söndagen tillägnades dom gamla hedniska vikinga-sederna. Här skulle ätas kött!

Stegen ( eller taxin ) styrdes mot Kirkland där Pontus&Viktoria med familj har slagit rot. Dom har hyrt ett ståtligt hus på hela 270 m2, med fin planlösning, öppenspis och en pool på baksidan. Som gjort för grillfest!

Hela sundsvall-maffian med familjer dök upp, och vi var runt 30 pers (!!) som avnjöt lite BBQ på en varm höstdag. Väldigt gott och väldigt trevligt sammanfattar dagen och kvällen bra, och vi får hoppas att det blir fler sådana innan snön slår sina klor om Montreal!

Roliga Fakta:

  • Lita aldrig på en kanadensisk taxiservice som säger att taxin är på väg. Det kan lika gärna betyda "Nej, det finns inga taxibilar som vill åka till Kirkland så ni blir utan men det berättar vi inte för er. Haha!"

Jag vill spela golf!!

Det här hör väl egentligen till det tidigare inlägget, men jag tyckte det behövde ett eget avsnitt.

Jag har aldrig varit så sugen på att spela golf!! Vägen upp mot Mont Tremblant kantades nämligen av underbara golfbanor. Speciellt närområdet runt själva Mont Tremblant kryllade av golfbanor, och den ena var finare än den andra.

Sen att se dom så här på hösten var otroligt. Dom brandgula, senapsgula, glödröda och brandbilsröda höstlöven som kantade knallgröna ormslingrande fairways fick ett gammalt golfhjärta att klappa lite extra. Man såg att man bara inte KUNDE spela dåligt där? Så vart var golfklubborna? I bagageluckan? Hemma på hotellet? Eller..varför inte hemma i Sverige? BUHU!

Nåja, nu fick man iaf ha kvar drömmarna om att man förmodligen hade gjort den perfekta golfrundan just där, under höstklädda träd vid foten av Mont Tremblant...

Roliga fakta:

  • När Petter var liten och fick frågan vad han ville blir när han blev stor så var svaret; en brandbil. =)

"Up north!"

Den här helgen är det thanksgiving här i Kanada, och det betyder en extra helgdag! Whihii!Jag och Susanne hade hela veckan sökt med lykta efter en hyrbil. Hertz, Avis, Budget...alla fullbokade! Typiskt...vi som ville åka upp i bergen och njuta av dom dom härliga färgerna som natur erbjuder just nu. Så i ett sista desperat försök på lördagen, så fick vi tag på en bil! Och vilken bil sen! Den var huuuur stor som helst! Jag & Susanne hoppade in fram, och Urban satt bak och hade 5 stolar för sig själv. Egen DVD etc. Smaka på det ni!


Hursomhelst så styrde kosan uppåt norr. Vi hade fått tips om ett mysigt ställe i norra delarna som heter Mont Tremblant...men helt uppenbart hade ett par tusen andra fått samma tips...för den 6 filiga motorvägen var proppfull med "up north"-sugna resenärer. Första 5 milen måste ha tagit minst 1.5 timme, men efter ett tag så lättade det upp, och vår stora Pontiac fick sträcka lite på benen.

Väl framme i Mount Tremblant så såg vi vart alla bilar hade varit på väg. Just hit! För det var verkligen huuur mycket folk som helst, men man förstod snabbt varför. Stället var jättefint och mysigt, med små slingrande gränder, uteserveringar..och gondolen! Godolen tog oss upp på den nästan 1000 meter höga Mount Tremblant där man hade en magnifik 360 graders vy över det brandgula landskapet. Magiskt!

Tiden sprang förbi, och vi ringlade oss hemåt genom ett mörkt Kanada med massa vackra bilder på näthinnan. Mount Tremblant...we´ll be back!


torsdag 9 oktober 2008

Väntan

Under våra kvarvarande 5 månader på Meriott Inn har vi räknat ut att vi kommer stå ungefär 12 timmar och vänta på hissen. Undra om det finns en hobby som passar för hissväntartiden?

onsdag 8 oktober 2008

Funkar verkligen en cykelpump?

Jag och Urban har blivit förflyttade på jobbet. Istället för en panoramavy har vi nu istället en ny bultgatan-parkering att hålla utkik på. Där händer det grejer ska ni veta!

Igår när vi kollade ut så stod en kines och pumpade sitt bildäck som var platt.....med en cykelpump!!? Jag drog direkt upp kameran och skulle filma men hann tyvärr inte innan han körde iväg med bilen. Ni får helt enkelt försöka föreställa er synen =)
Hmm... undra hur långt han kom och hur hans däck mår idag?

måndag 6 oktober 2008

Frisyr a´la Montreal

Jag har klippt mig! Hallelulja!

Jag tog mod till mig till slut ( med viss hjälp av Susanne ) att gå till en frisör för första gången på 10-11 år. Och så ska man göra det just här? Där folk tycker om att prata franska? Och jag som inte alls tycker om att prata franska...

Jag trodde jag och frisörskan var helt på det klara att jag skulle ha en likadan frisyr som jag hade...fast i miniatyr. Lite sådär välklippt, men ändå samma typ av frisyr. Undrar hur det då kom sig att jag såg ut som Bobby Ewing i Dallas när jag 20 minuter senare gick ut genom dörrarna? "Same haircut as I have now, but a little bit shorter" kanske betyder "I wanna look like Bobby Ewing" på franska?

Jag fick iaf gå runt hörnet på frisörsalongen och kamma ned den höga fönade frippa hon hade anlagt. Det var billigt iaf. 160 spänn för en Bobby Ewing frippa är banne mig inte dåligt...

söndag 5 oktober 2008

Helg i hösten tecken

Nu har hösten kommit till Montréal. Träden börjar få härlig färg och kylan och blåsten har infunnit sig. Igår blåste det 50 km/h!?!

Det betyder även att högtiderna börjar närma sig. Igår var vi till en året runt-julaffär. Man fick en speciell känsla när man gick in dit. Trodde dock det var enda stället med julsaker såhär års men när vi var in på Le Baie (Kanadas Åhlens) så hamnade vi på en våning som endast bestod av juldekorationer. Å jag som tyckte Ikea hemma tar priset.

När vi var nere och gick i gamla Montreal så gick vi förbi en gigantisk hög med pumpor?!? på en innergård. Ingen försäljare syntes till så någon måste blivit väldigt sugen på pumpa-paj!

Kvällen avslutade vi med en middag hos vår favorit mexican, 3 Amigos. Även den gick i högtidernas tecken då Día de muertos, mexikanernas variant av Allhelgona närmar sig. Piñatas och spindelnät klädde HELA restaurangen som vi vanligtvis anser är lite kitschig, men igår var helt extrem. Serveringspersonalen sjunger "Happy birthday dear Customer" hela tiden, antingen ljuger gästerna eller så går verkigen ALLA i hela Montréal dit när de fyller år. Får se om någon av oss vågar oss dit när den dagen kommer.

fredag 3 oktober 2008

Le Casino de Montreal

Vilket spektakel!!

5 våningar. 3200 spelautomater ( att jämföras med sundsvalls 240 ), ändlösa rader med kortspel som ingen fattar något av..och entoninga melodislingor som ekar i skallen på en i dagar framöver. "Blipp, blipp, blopp".

Jag och Pontus var dit en sväng i lördags, och efter lite kortspel ( som jag fortfarande inte tror någon egentligen fattar ), och lite tryckade på automaterna...så lyckades jag med konstycken att vinna någon sorts bonus ( c.a 1000 kronor, so don´t quit your day job! )..men framförallt...jag fick i och med den vinsten 2 lotter till torsdagens stora händelse...utlottning av $10.000!!! 5 gånger dessutom!

Så med stort självförtroende så begav sig jag och Susanne mot Kasinot i går. Ett av kraven var nämligen att man skulle vara på plats, och hämta ut sin vinst inom 30 minuter efter dom dragit lotten...så vi tyckte det vore dumt att missa den chansen. För ändå...hur många är det som kan ha vunnit någon sån där bonus och samtidigt har tid att vara på kasinot just den här torsdagen? 500? 1000?

Jo, men TJENA!!!

När vi kom fram strax före första lottningen, så var kasinot smockfullt av $10.000-stinna ungdomar.( Nåja...ungdomar och ungdomar. Medelålder var väl närmare 87 år kanske... ). Folk stod framför scenen och klappade händerna, skrek och levde rövare. En James Bond wannabie eldade på publiken och hade hand om dragningen. 2 läderklädda damer hade hand om kassavalvet. Mission Impossible musik strömmade ut genom högtalarna, och Mr James Bond skrek upprepade gånger "Who want´s to win teeeeen thooooousand doooooollars?!", varpå massa damer och herrar upphetsat tjöt ut sin skrik.

Tombolan som vi trodde skulle innehölla 500-1000 lotter ( varpå 2 var våra!! ), innehöll säkert en bra bit över 10.000...så vårat tidigare så stora självförtroende sjönk på några sekunder till att nå nya bottenrekord.

Vi följde hursomhelst spektaklet under dom 4 timmar som lottningen höll på. 5 vinnare á 10.000 friska kanadensiska dollar korades, medans det enda vi fick med oss från kasinot var ekot av "Who want´s to win teeeeen thooooousand dooooollars?!" och en massa "blipp, blipp, blopp"...

Å vi glömde ju jobbet?

Vi bloggar och har oss men har fått lite klagomål att vi inte alls nämner jobbet, kanske fram för allt från jobbarkompisar hemifrån som är nyfikna ;)

Så här kommer lite info på begäran:

Vi sitter 5 svenskar i ett hörnkontor med en panoramavy över Montréal som utsikt. Jämfört med parkeringen som var den bästa utsikt man kunde ha på Bultgatan 10 kan man inte klaga.

Vi har alla fått uppgifter att bita tag i, än om de inte ser ut så som man trodde när man kom hit. Vi är här för kunskapsöverföring men pga resurssituationen så har vi blivit satta på riktigt jobb (attans!), blandat med den kunskapsöverföring som vi hinner med. Det är trist men den verklighet vi lever i så det är bara att kämpa på. För er som vet hur resurssituationen var i Sundsvall så kan jag trösta/skrämma er med att den verkligen inte är bättre här. Fattar inte vad alla 1700 personer gör!?!

Vi har även inför Strict Friday här (för er som inte vet är det Casual Friday men omvänt som vi införde i Sunsdvall pga den dåliga dresscoden). Fler och fler kommer med skjorta och slips på fredagar vilket är skitskoj.

Vi saknar INTE bilbiten. Ericssons kafeteria här har ett stort utbud och alla rätter serveras utan brunsås! Tyvärr kommer vissa med poutine-sås vilket nästan är ännu värre. (http://en.wikipedia.org/wiki/Poutine)

Saknar en vän

Jag undrar lite vart hon tog vägen. Den 50-åriga damen med gröna plysch-kläder, som alltid klev av på samma tunnelbanestation som oss, och som gick så långsamt uppför trappan att skägget hann växa på mig.

Hon har försvunnit nu, precis som plyschen försvann på 80-talet....