Mont Royal

Idag var det en underbar dag, utan blåst för en gångs skull, så jag tog en tripp upp på Mont Royal för att titta på utsikten som alla pratar om men som jag inte hunnit med än :$

Det var iaf värt "klättringen" upp för att se på den magnifika utsikten. Det myllrade med folk och ekorrar uppe på berget och snön låg faktiskt kvar där uppe med vilket gjorde det till en härlig vinterdag.

Roliga fakta:

Igår var jag och Petter ner och inhandlade en systemkamera men jag vågade inte ta med den upp på berget idag för vi glömde köpa en kameraväska. Nästa gång ska vi dock ta med den upp och ta riktiga proffs-bilder :)

Fest a´la Vendôme

Igår var det återigen fest. Emma fyllde 25 och Jon&Emma har just flyttat in i en ny lägenhet så det var dubbla skäl att fira.

Lägenheten var superfin och det bjöds på svenska pepparkakor och glögg...mums! Den underbara lägenheten gjorde att jag fick mega-hemlängtan. Jag saknar våra egna möbler och våra trägolv så mycket.

Efter partyt i Vendome blev det utgång på St. Laurent. Vi gick in på första bästa stället vi såg och det visade sig vara en bra klubb med bra musik... dock med skum inredning och lite speciell publik.

1201

Rum 1201 här på hotellet ondar mig. Två gånger nu har jag gått ur hissen på den våningen och försökt öppna dörren till 1201 fastän vi i själva verket bor på 1501. Första gången stod på två städerskor längre bort i korridoren och fnissade innan de tillslut sa till mig att de trodde jag bodde 3 våningar upp :$

Idag när det hände stod Petter i hissen med, fast han skulle upp till Urban på 18 och märkte inte heller att jag klev ut på fel våning, förrän hissen startade igen och sedan stannade till på våning 15.

Hoppas ingen varit hemma på 1201 när jag stått och dragit kortet i deras dörr säkert 10 gånger nu.

Outlet-shopping

Igår tog jag en tidig fredag från jobbet och följde med brudarna, Viktoria, Paula och Emma på lite outlet-shopping. Viktoria kände till ett ställe inte så långt utanför stan som hade bra outlets som vi begav oss till. Vi började lite lungt, shoppade lite, käkade, anmärkte på hur länge det var kvar till klockan 9 då affärerna stängde... Och helt plötsligt så var klockan kvart i nio och vi satt i bilen igen med värkande fötter och armar...från alla påsarna!? Hur gick det till? Paula som har svart bälte i shopping, all kategorier, får nog ses som vinnaren om man ska räkna antalet påsar men vi alla hade vår beskärda del. Det var iaf skitskoj att komma iväg lite, bara vi tjejer, och få se lite annat än downtown.

Nu på frukosten hände det som jag inte trodde kunde hända...Petter ville ner på stan och shoppa?! Jag får väl offra mig då ;)

Strömavbrott

Helt plötsligt när vi sitter och jobbar så går strömmen i nästan hela byggnaden. Det roliga var att c.a 0.5 sekunder efter att strömmen gått...och man inte riktigt hunnit uppfattat vad det var som hänt, så här man ett högt skrik utifrån korridoren:

"YEAH!! NOW WE CAN GO HOME!!"

Jag tror att det var någon som var lite less på jobbet....

Mynthysteri

Alla som varit i Kanada/USA vet att de inte kan få nog av sina mynt. De har mynt för 1 cent, 5 cent, 10 cent, 25 cent, 1 dollar och 2 dollar. Kanske inte låter så mycket men det blir en hel del. På dessa två månader vi varit här har vi lyckats tömma våra fickor och plånböcker på så många mynt att de knappt ryms i ett litermått längre.

Igår kväll insåg vi att vi hade slut på vatten hemma. Vi har fortfarande inte vant oss vid det klorluktande vattnet som kommer ur kranarna i det här landet så vi köper på flaska :$ Förlåt miljön!

Jag gick därför ner och skulle köpa i receptionen. Det kostade hutlösa 2.26 CAD. Jag betalde med 2 dollar och 2 x 25-cent. Det innebar att stackars receptionisten skulle skrapa ihop småmynt för 24 cent. Hon försökte tappert en stund innan hon tillslut gav tillbaka den ena 25-centaren till mig och sa: "We didn't have enough pennies" lite förläget.

Slopa åtminstone 1-centarna, snälla!

Roliga fakta:

Tar man ut pengar ur en bankomat så får man de alltid i 20 dollars sedlar. När man som oss tar ut massa pengar i stöten för att slippa alla avgifter så kan det innebära att man får ut hela 50 sedlar. Testa att få in det i plånboken, någon.

Låt den rätte komma in

Igår var vi och såg en svensk film på bio. Salongen vi skulle till låg nere i källaren och längst in i hörnet. Jag började misstänka att det endast skulle vara vi, svenskar, som skulle se filmen. Men salongen var näst intill fullsatt när vi kom in. Coolt!

Filmen "Låt den rätte komma in" var väl sådär men det var faktiskt en annorlunda upplevelse att se en film på svenska i ett annat land. Filmen utspelade sig på 60-70-80 talet (oklart vilket), kläderna de hade på sig var asfula, bilarna de körde runt i var rejäla skrothögar och lägenheterna de bodde i hade knappt några möbler.

Allt detta gjorde att man skämdes lite som svensk. Man var nästan lite rädd att få dömande blickar när vi stod och pratade svenska utanför biografen efteråt.

Liten släng av hemlängtan

Susanne hittade idag en länk på st.nu som visade när dom tände julbelysningen hemma i Sundsvall. Det såg verkligen fint ut, och det får en verkligen att längta hem till Sundsvall, familj, vänner och en viss katt!

http://webbtv.st.nu/player/play/69600

Men än så länge så trivs vi fortfarande väldigt bra här, så ni får allt vänta tills den 19 december innan vi kommer hem!

Sushi a´la Lyx

Jag glömde ju berätta! I fredags hade Susanne hittat på någon hemlighet för kvällen. Hon hade nämligen tittat ut en fin japansk restaurang som hon bjöd mig på!

Resturangen var verkligen jätte jätte fin. Modern och lite hipp sådär, och med grymt god sushi!! Det var lite roligt, för dom hade ett såntdär kryssa-i-vad-du-vill-ha system, och det glimmrade i ögonen på Susanne när vi fick välja och vraka mellan allt gott dom hade där och vi kryssade glatt på!

Det var verkligen en supertrevlig kväll, med gott vin och god mat! Tack gumman!!

Krabban har anlänt!

Grattis Linda och Jonas som fick en tjej igår kväll. Jag förstår dock inte varför ni skulle få barn nu, just när vi är utomlands och inte kan hälsa på?! Skärpning till nästa gång, hörri! ;)

Lycka till med allt! =)

kram Susanne&Petter

Coupe Grey final

Igår avgjordes Coupe Grey. Montreal Alouettes-Calgary Stampeders var i final och 66.000 fans hade ockuperat Olympia Stadion här i Montreal. Vi nöjde oss dock med tv-soffan denna gång och bänkade oss redan 2 timmar innan match för att inte missa något.

Jag tror besöket på semifinalen förra helgen gjorde sitt för engagemanget. Redan första anfallet som Montreal hade så stod både Petter och jag framför Tv'n och skrek. "Spring då!!!!"

Det hjälpte dock inte. Allt eftersom matchen förflöt så insåg vi att Calgary var för svårslagna för Montreal och vårt engagemang sjönk därefter. Montreal förlorade så det blev ingen sen festnatt på stan, istället fick vi nöja oss med skrikande Calgary-fans utanför fönstret när vi skulle sova.

Födelsedags kidnappning

Igår var det dags för suprise party a´la Magnus Persson. Jag hade tagit på mig uppgiften att valla runt Magnus medans förberedelser gjordes hemma hos honom och Paula, och för att ge folk en chans att hinna dit och stå innanför dörren när han kom hem igen.

Eftersom jag inte är en stor lögnare, så fick jag köra med en vit lögn som låg ganska nära sanningen, men som såklart vart lite misstänksamt då tiden helt plötsligt vart jätteviktig. "Magnus, på lördageftermiddag runt 15.30 skulle jag behöva kolla på en kamera, och jag behöver din hjälp!". Jaja, kanske inte helt superbra, men jag tyckte det dög...jag var ju faktiskt
trots allt väldigt intresserad av att köpa en kamera!

Eftersom Magnus helt klart förstod att något var på gång så var han inte direkt medhjälplig när jag dök upp vid 15.30 snåret för "kamera-jakt". Till slut gav han iaf med sig och hakade på ut mot köpcentrumet i Agringon. Självklart ville jag hitta ett köpcentrum som låg så långt bort som möjligt, för det var ju ändå 2.5 timme som skulle slås ihjäl genom att kolla på kamera.

Det började bra. Det tog lite tid att ta oss till köpcentrumet, vi hittade ett zoo som jag kunde fördröja lite tid i. Köpcentrumet var stort, så vi kunde lalla omkring lite och bara kolla på saker. Tiden flöt iväg och jag kände mig nöjd. Sen började det gå snett...

När vi väl kom in på bestbuy så visade det sig att kameran vi skulle kolla på inte hade batterier i sig. Hur kattsingen kollar man på en kamera i 2 timmar som inte har batterier i sig? Mange som är så snäll förklarade så gott han kunde, och jag lyssnade hjärligt, men det var fortfarande 1 timme och 1 kvart kvar! Vi tillbringade 15 min med att gå runt på bestbuy och frottera oss i elektronik, men så kommer nästa bakslag. Köpcentrumet stänger!! Och här är det fortfarande 1 timme kvar att döda! Så jag kör med det gamla "toalett"-tricket, och där tjänade jag nog 20 minuter. Förlåt Mange att du fick vänta så!

Toalett-tricket går iaf ut på följande. Man lokaliserar toaletterna, sen ser man till att hamna så långt borta ifrån dessa toaletter i köpcentrumet. Sen säger man bara "Jäklar, jag måste gå på toa!", och helt plötsligt har man långt kvar till toan. När man väl är framme så så går man in på toan, låser in sig...och sitter och spelar spel på mobilen i 10 minuter. Vips, och 20 minuter är borta! Men det är fortfarande 40 minuter kvar...och 20 minuter hem...och köpcentrumet är nu stängt...

En panik "nu hoppa vi av på den här stationen och kollar på Futureshop"-manöver får mig att tro att jag skall klara mitt uppdrag, men själklart är Futureshop stängt! Men vid det här laget är Magnus nog ganska övertygad om att något är på gång, så han är ganska medhjälplig med att fördriva tiden med lite ditt och datt. 18.20 är han hemma, och jag kan pusta ut! Usch, jag tycker verkligen inte om att "ljuga" sådär för min kära vän, men nöden har ingen lag!

Och Mange, för att det skall kännas bättre, så var jag faktiskt genuint intresserad av att kolla på en kamera! Synd bara att det inte var batterier i den....

Santa Claus Parade

Igår var det den årliga jultomte-paraden genom Montreal. Vi gjorde lite research och det visade sig vara en 100-årig tradition så det kändes som något man inte skulle missa.

Den började vid vårt hotell och gick längst St Catherine genom hela staden. Det kryllade av utklädda människor. En smakprov på utklädnaden var julgranskulor, stjärnor, älvor etc. Allt slutade sedan med en stor ho-ho-ho-ande tomte som satt på sin stol och vinkade till barnen.

Det kryllade av högtidsstinna männsikor och luften var vinterkylig så lite julstämmning infinde sig allt, trots att det är länge kvar än.

Moe's

Klockan 15.10 idag entrar vi vårt favorithak Moe's för att ta en snabb burgare innan Petter ska valla Mange i 3 timmar.

Kyparen kommer fram till vårt bord, kollar på oss och frågar:
-Breakfast?

Petter säger till mig:
-Du, hur f-n ser jag ut ut i håret?

Förvirrad 2

Igår ringde en kollega till mig och pratade massa om "leaf". Jag förstod verkligen ingenting och efter några minter frågade om den här leaf var en sak eller person. Tänkte jag hade missat något i Ericssons enorma förkortningsvärld men då visade det sig att han pratade om en svensk som heter Leif! Haha.

Lite senare på dagen fick jag ett mail av en som jag aldrig tidigare varit i kontakt med här på Ericsson. Jag frågar Jean-Yves som jag sitter med om han vet vem han är och uttalar hans namn precis som det stavas...svensk som jag är. Han svarar att han inte har någon aning om vem det är.

Några minuter senare tar han av sig sitt head-set igen och frågar "Eller menar du.." och så ett namn som jag inte alls känner igen. Hmm, jag kollar på mailet igen och försöker för mitt liv uttala det som Jean-Yves gjorde och ja, det var tydligen samma man :$

Jag vet förresten fortfarande inte hur jag uttalar Jean-Yves, jag försöker med olika hela tiden och han verkar inte märka något så jag är säkert helt ute och cyklar varje gång=)

Petter Redigering:

Angående Susannes problem och uttala namnen ( Jag klarar mig ju eftersom jag kallar alla för "man" ), så levererade hon en skön kommentar igår som sågade alla fransktalande:

Petter: "Ja, men dom borde ju förstå vad vi menar eftersom vi uttalar det som det stavas"
Susanne: "Ja, men dom fattar ju inte. Dom uttalar ju alla namn fel!!!"

Så det kan ni tänka på när en fransos nämner ett namn. Det är helt fel uttalat ;)

Burgare på Harveys

Kanadas motsvarighet till vårat MAX heter Harveys och har faktiskt grymt goda hamburgare, med majsbröd till...mums! Vi börjar bli lite smått less på kafeteria-maten som inte smakar något och tog därför igår en lunch-promenad till Harveys som ligger nära kontoret.

Vi fick våra mumsiga burgare och lunchen förflöt trevligt tills vi vände oss om mot de 8 högljudda herrarna som satt lite längre bort och såg att en av dem satt och rökte inne på restaurangen. What´s up with that?

Han såg iallafall att vi kollade och ropade "It's just a fake cigarett" till oss. Hmm? Fejk cigarett? Varför sitter man inne på en restuarang och röker en fejk-cigarett? Då måste man verkligen tycka om när folk glor surt på en.

Artighet

Alla är så artiga här. Det börjar nästan driva mig till vansinne.

Kliver man in i hissen på hotellet som första person, å sen kommer det in 4 män på nästa våning, så ska de flytta på sig i den trånga hissen så att jag som kvinna ska gå ut först. Varför?

Kommer man gående i korridorerna på kontoret och ska passera en dörr så kan man ge sig fanken på att den person som gick 20 meter före, stannar och väntar för att han/hon ska kunna hålla upp dörren åt en när man kommer. Varför?

Imorse på tunnelbanan så satt jag längst in på en 2 sits. En kille i 35'års åldern sitter utanför. In kommer en max 50-årig kvinna. Han ställer sig upp och hon sätter sig. Vart går åldersgränsen för att ge plats åt andra egentligen? När jag är en pigg 50-åring vill jag inte att någon ska ställa sig upp för att ge plats åt mig.

Kanske anses vi som oartiga här när vi inte följer normen. Men jag har fortfarande svårigheter att tyda "reglerna". När ska man göra vad och för vem?

En dag förra veckan när vi skulle hem från jobbet satt jag och Petter och diskuterade just dessa regler, vem ska man lämna plats åt på tunnelbanan t.ex. När vi kom fram till vår station så kollade vi upp för första gången på ett tag och där står en höggravid tjej och blänger, bland annat på oss. Undra hur länge hon stått där? :$

Kanadesisk Fotboll

Vilken jäkla grej! Nu har vi varit iväg på final i östra divisionen i CFL...och öronen tjuter bokstavligen av alla intryck.

Jag har aldrig varit med om något liknande. 40.000 pers som konstant skriker,buar, hurrar och är allmänt högljuda...konstant...i nästan 4 timmar!! Det var en otroligt mäktig upplevelse, om än något tröttande för trummhinnorna!

Nåja, för att ta det från början. Fyhr hade fixat 12 biljetter åt oss, och vi begav oss ganska neutrala av mot Olympia Stadion. Visst, tänkte vi, att det skulle vara roligt att se hur olympia stadion såg ut inuti, men jag tror få av oss var förberedda för det mäktiga upplevelse vi fick vara med om. Vi började ana att det kunde bli ganska mycket folk när vi tog tunnelbanan mot Olympia stadion, och det bara kryllade med folk. Väl inne, och lite biljettstrul hit & dit, så var vi inne på sittplats. Helt perfekta platser snett bakom ena kortsidan...men vilken stadium! Plats för 56.000, i en hästskoformad läktare. Röd&lila klädda åskådare, skrikandes som att det gällde liv och död. Det kändes verkligen som att komma in på en gammal romersk gladiator arena a´la Colloseum.

Sen kom matchen igång. Jag kan säga såhär...publiken blev inte lugnare. Speciellt inte efter att hemmalaget vänt ett tidigt underläge ( 2-13 ), till överläge innan första halvleken var klar. Innan matchen var klar hade i alla fall "vårat" lag, Montreal Allouettes, tagit en ganska enkel seger, och publiken var i extas. Sista 15 minuterna var det sånt himla liv så att vi var 12 svenskar på rad som satt och höll för öronen. Haha, så jäkla galet.

På väg hem såg alla väldigt trötta och slitna ut. Förmodligen var det både intrycken och den konstant höga ljudnivån som gjorde att man var slut i skallen, men nu så här dagen efteråt förstår man vilken läcker upplevelse man varit med om, och att den är svår att beskriva i ord. Nu är iaf Montreal Allouettes i final i Coupe de gray!

Go Als go!

Fakta:

Kanadensisk fotboll är nästan som amerikansk men med en massa undantag.

http://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_of_Canadian_and_American_football

1000e besökaren!

Vi passerade idag 1000 besökare. Galet! Den 1000e besökaren kom iaf från Linköping, och du/ni får en kram i pris när vi kommer hem!

Lektion i Amerikansk fotboll

Imorgon smäller det. Då ska vi se semifinalen i Coupe Grey vilket är Canadas motsvarighet till Superbowl. Eftersom jag aldrig har förstått reglerna i denna konstiga sport så såg vi igår en match på TV och Petter gjorde sitt bästa för att försöka förklara alla konstiga varianter av regler som finns...igen!. Jag tror har hajat poängsystemet nu, men jag är tveksam om jag någonsin kommer förstå spelet och vilken roll alla spelare har. Vi får väl se om det blir någon aha-upplevelse imorgon. Ska bli spännande i allafall.

Förvirrad

Att Petter är förvirrad har väl inte undgått någon. Att han gillar huvudbonader vet nog de flesta med. En dag i veckan var Petter dock så förvirrad att han gick ner i Lobbyn med två (!!) huvudbonader på huvudet. Underst satt hans franska basker och ovanpå det hans keps.

Folket på hotellet måste tro att han är galen.

Bullbak

På tv-reklamen här har vi sett små konstiga konservtuber som tydligen innehåller kanelbullar. Vi hittade dem på IGA (ICA fast med ett G) och var bara tvungna att testa.

När Petter öppnade tuben med konservöppnaren så exploderade tuben och några av kanelbullarna föll ut :) Jag trodde det skulle vara en deg-rulle som man själv skulle skära i bitar, men tji fick jag. Det är väl onödigt att göra någonting alls själv!?

Kanelbullarna var iallfall redan skurna i perfekta bitar och hade någon konstig variant av kanel-socker-flarn på sig på ovansidan.

Vår genemsamma arbetsbörda blev alltså att ta ut bullarna från tuben och lägga dem på en plåt. Och vips 8 minuter senare så hade vi nybakta kanelbullar. Gud va jobbigt det är att baka ;)

Roliga fakta:

Hittade denna inforuta på hemsidan för tillverkaren av kanelbulle-tuberna:
Only Grands!® Cinnamon Rolls are made with real Cinnabon® Cinnamon, for an incredible aroma and indulgent taste that brings your family together like no other breakfast!

Remember our friends

Även fast livet rullar på nästan lite surrealistiskt här borta, så glömmer vi inte våra vänner hemma.

Just nu är det 2 mycket goda vänner som går igenom en tung period, och vi vill bara passa på att säga att vi tänker mycket på er, och att det bara är att höra av er om ni vill prata.

Ni vet vilka ni är.

kram Petter&Susanne

Rememberance Day

Idag är det Rememberance Day. Här i Kanada firas dagen för att hedra alla de som krigat för landet genom tiderna. Väldigt många har gått runt med små röda blomm-pins på jackorna i flera veckor nu och alldeles nyss hade vi också en tyst minut på kontoret. Helt plötsligt ljöd högtalarna som jag inte en visste fanns och en kvinna bad oss hedra de som dött och krigat men en tyst minut. Det kändes först ganska stort och speciellt, men direkt efter högtalar-kvinnar pratat klart och vi skulle vara tysta så började de i kontoret bredvid prata och skratta högljudd. Hmm? Kan man inte vara tyst en ynka minut? :(

Fakta:
1,5 miljoner kanadensare har krigat för sitt land genom tiderna
100.000 uppskattats ha dött i dessa krig.

Födelsedags fest!!

Nu har man blivit firad ordentligt! Ett helt gäng dök upp här på hotellet under lördagskvällen, och vi drack några kalla. Skrämmande nog fortsatte tankeläsningen när det gällde presenterna. Lennart dyker först förbi med svenskt kaffe och svenskt godis! Smaklökarna fick sig en resa till 7e himlen igen! Otroligt uppskattat! Sen dyker det stora gänget...med en DVD-box med min favorit serie...SEINFELT! Hela säsong 6 skall nu avnjutas i stilla andakt! Underbart!

Som inte det var nog så kommer Jon och Emma med en helt galet rolig t-shirt, som tyvärr kanske är lite Montreal-internt, men som jag lite senare skall förklara med en bild på t-shirten. Det var hursomhelst helt sinnessjukt att dom hade en sån t-shirt på lager. Så fantastiskt roligt!

Kvällen gick vidare mot 3 Amigos där vi käkade&drack gott, och så hände otroligt roligt...något som jag tänkte att vi skulle försöka förklara på ett lite annorlunda sätt, men det får ni läsa mer om nedan, för det kräver ett eget inlägg!
Efter 3 Amigos gick vi vidare till mitt & Jons favorithak, Hurleys! För dom som missat det, eller som har missat historierna om mina och Jons eskapader på Hurleys för 3 år sen får ta och söka igenom tidigare inlägg! Det var väldigt trevligt, och bra musik, ävem fast det bara var 50% av vårat favoritband som spelade. Men rykten gick att 100% Solstice skall spela nästa helg. INBOKAT!!

Det var en otroligt trevlig kväll, och jag vill passa på och tacka alla inblandade för att gjorde kvällen oförglömlig! Tack!

3 Amigos firade sett ur 4 ögon.

Experimentet:

Vi har ju förmånen att vara 2 och blogga. Jag tror vi alla leker med tanken ibland hur olika vi människor ser på olika saker och situationer, och nu har vi ju verkligen chansen att förklara en situation sätt ur 2 människors ögon. Ni får först höra min version ( troligen den sanna! ), och sen Susannes. Spännande va?

Bakgrund:

När vi var på 3 Amigos så kom massa kypare fram och slängde på mig en hatt, sjöng, ställde fram en tårtbit och en flaska Rosé-vin. Det här en typisk situation som man upplever olika beroende på om man är aktiv eller passiv. I detta fall är jag väldigt mycket aktiv, medans Susanne är passiv åskådare. Ni kan även kolla på den bifogade filmen för att kanske kunna avgöra vem av oss som har rätt.



Petters Version:

Jag måste motvilligt erkänna att jag blev lite ( men endast lite ) överrumplad när dom dök upp. Men jag sansade mig snabbt, och tog på mig den där världsvana minen som säger "Det här händer mig varje dag". Eftersom jag tar allt såntdär med ro, så behöll jag mitt lugn även fast hela restaurangen tycktes stämma in i klapp och tjut. Och eftersom jag älskar att vara i centrum, så vänder jag mig långsamt om och ger restaurangen en liten nonchalant vink (syns tydligt på filmen ), ungefär som att säga "Ja, det är jag som fyller år, och ni som inte får en hatt!".

Enda gången jag blir riktigt överrumplad är när kyparen böjer sig fram mot mig och säger "This is from your mom", och ställer ned en flaska på bordet. Jag kollar lite försynt runt omkring mig på folket runt bordet, och undrar vem det är dom tror är min mamma! Sen när Susanne förklarade att det verkligen var från min mamma så höll jag även då en cool min som för att säga "Det fattade jag väl?"

Susannes Version:

Jo, alla vi som känner Petter vet mycket väl hur mycket han älskar att vara i centrum, NOT! Jag visste att Petter inte riktigt skulle vara bekväm i hatt-situationen på 3 Amigos men det händer ju bara en gång i livet så jag tänkte att lite fick han tåla :) När dessutom Diana ville att vi skulle skämma bort han lite extra så var det ingen tvekan längre. Hatten skulle på!

Petter satt med ryggen mot restaurangen så när han helt plötsligt fick en snöre i ansiktet och en massa kypare stod runt omkring honom så blev han chockad. Men han fattade snabbt galoppen och försökte flyta med i det... det gick sådär. Vinken på filmen, den som säger "Tack världen" visar att han egentligen är lite stressad igenom hela situatonen. Men vem skulle inte vara det? Hela restaurangen, verkligen alla, stämde in med klapp och skrål så Petter var verkligen i allas fokus under några minuter. Att han sedan hade hatten på sig genom hela kvällen visar att han iaf tyckte det var skoj och det är ju det viktigaste.

Arcadia Festival

Nu har vi vikt ut vår vingar och vågat testa på något nytt igen. Helt plötsligt befann vi oss på en data/tvspels mässa!? Min och Susannes sammanlagda speltid uppgick förmodligen till högerfoten hos vilken som helst av de tusentals 10-åringar som var där. Vi ökade medelådern med 100% ( Speciellt jag då... ), men vi gick glatt omkring och kollade på spektaklet.

Ljud, flimmrande tv-skärmar, blipp, blopp, poff och pang. Storögda ungdomar som efter ett par gratis energidrycker springer omkring som flipperkulor mellan de olika tv-spelen. Krigsspel, sportspel, musikspel och allt man kan tänka sig vilja fördriva tiden med.

Vi riktade iaf in oss på de lite mer "söta" spelen. Susanne tycker om dom. Hon vill inte krigas, skjutas, tacklas eller något sånt. Hon vill hellre försöka skjuta saft på små söta kaniner! haha! Jätteroligt ju!

Vi sprang iaf förbi ett spel som heter "Big Little Planet", som hade all "söthets-faktor" som ett spel ska ha. Såg faktiskt väldigt roligt ut. Lite sådär SuperMario-retro, men med ett mycket snyggare skal!

Så nu måste vi fundera på om vi skall inhandla ett Playstation3 för att kunna jaga små söta gubbar genom oändliga gångar!

New York + Konsert = Sant!

Det är nästan med tårar i ögonen jag skriver detta. 31 Januari åker jag och Susanne ned till New York för att bevittna en av Metallicas konserter.

Metallica som jag lyssnat på sen 80 talet,. Bandet som är ett av få band som verkligen har följt med genom hela musikresan man gjort i livet, ja ibland kanske dom åkt en bit längre bak i bussen, men allt som oftast har dom suttit i förarsätet.

Kanske har dom även format mig till den människa jag är idag? Cool, lite skrikig och framförallt så verkligen hatar jag Napster! ;]

Hursomhelst...eftersom jag inte riktigt varit någon konsertmänniska där man ska stå och trängas med en miljard människor, så har jag aldrig orkat gå på något konsert...men nu smäller det....31 Januari...New York....19.00....Det känns nästan större än milleniumskiftet!

Tragikomiska fakta:

I samband med Cliff Burtons ( tidigare basist i metallica ) död på en svensk motorväg nära Ljungby 1986 kallades Metallica i svensk press för "poporkester" och att bandnamnet var "The Metallicers".

Bio-klubben lever

För er som trodde att bioklubben dog ut när vi lämnade Sundsvall kan jag dementera ryktena. Torsdagar går vi som vanligt på bio här. Hitentills har vi dock mest sett bottennapp. Min teori är att utbudet är alldeles för stort här så vi inte riktigt vet vad vi ska välja. Sen var det även länge sedan jag diskuterade nya filmer med bio-gurun Andreas Appelros så även det kan ha en påverkan :)

Idag såg vi iaf "Burn after reading". En Cohen film med storheter som Malkovich, Pitt och Clooney. Killen bredvid mig gjorde konstiga ljud och skrattade VÄLDIGT högljutt hela tiden. Han var nog den mest hemliga person jag sätt. Sen satt det en äldre dam på 80+ några rader ner och hyssjade åt allt och inget. Allt detta gjorde att jag hade lite svårt att koncentrera mig på filmen. Filmen var trots detta den bästa vi sätt sen vi kom hit. Iofs säger det inte så mycket =)

Filmvarning:
Passa er för "Flash of Genius". Den är över två timmar lång och handlar om han som uppfann pausen i vindrutettorkar-rörelsen. -Gäsp-

Dallas repris?

Nu har även jag vågat... att klippa mig! Efter Petters Bobby-frippa så tog det extra lång tid innan jag vågade ta steget. Men i söndags var jag iväg till köpcentret bara ett kvarter från hotellet där jag spanat in en salong som iaf. såg sådär ut. När jag kom dit var den stängd. Hrmph. Jag hade ju faktiskt bokat tid? Som vanligt här betyder ett klockslag inte mer än att någon gång runt den tiden så kommer de dyka upp. 15 minuter senare när jag just var på väg att ge upp så kom de iaf och till min lättnad verkade alla där prata engelska. Jag trodde det skulle bli en piece-of-cake att förklara vad jag ville. Allt gick faktiskt även över förväntan förutom när jag ville att hon skulle tunna ur min alldeles för tjocka "lugg". Då klippte hon lite mer på sidan och sa "Now?" Jag förskte igen och samma sak hände. Sen gav jag upp. Får väl köpa en urtunningssax och fixa det själv. Tänkte faktiskt på Angela Channings enorma hårsvall när jag gick hemåt igen...men vänta hon var ju faktiskt med i Falcon Crest!

Födelsedag a´la Montreal!

Jaha, så var man där igen då. Är det bara jag, eller blir åren bara kortare och kortare? Kan det ha med växthuseffekten att göra? Nåja...

Susanne har tagit hand om mig denna kväll ( och kvällen har knappt börjat! ), med presenter, vin och tilltugg! Som den tankeläsare det har visat sig att hon är, så har hon fixat med det jag allra helst ville ha ( och jag behövde inte ens önska det! ). En guld-gul Ipod nano!! Whiihiiie! Nu kommer dom där 25 minutrarna till jobbet att kännas hur smidigt som helst när man kan lyssna på Lasse W, Dragonforce och all annan musikgodis!

Och som inte det var nog! När jag kommer hem så står det en bukett med blommor på hotellrummet från Mams och Göran! Och jag som trodde dom glömt bort mig! Vilken fadäs! Tack så jätte jätte mycket Mams&Göran!

Jag läste någonstans att rikedom kan mätas hur mycket din familj och vänner hör av sig när du är borta, och isf är jag idag världens rikaste man. Tack alla arbetskamrater, gamla arbetskamrater, Mams&Göran, Papps och alla andra som hört av sig idag..och framförallt så vill jag tacka Susanne, som i skrivande stund står och lagar födelsedagsmiddag! Mums!!

Nu kör vi vidare på det 32a året!!

Valvaka

Igår var det som säkert ingen i hela världen missat val i USA. Vi bullade upp i lobbyn på hotellet och hade en riktig valvaka nu när vi ändå är i rätt tidszon och verkligen kan ha en riktig vaka. Klockan 10 ungefär var vi less på CNN's statistik som man ändå endast förstod hälften av. Och var det verkligen verkliga siffror eller var det endast gissningar?? Ingen vet.

Klockan 11 vår tid stod det iallafall glasklart. Obama hade vunnit. Tydligen hördes folk nerifrån gatorna även här i grannlandet skrika "Obama Obama". Mäktigt!

Vi höll oss vakna till de båda kandidaterna hade haft sina tal och somnade sen med hopp om en bättre värld.

Yes we can, Obama!

------

“Rosa sat so Martin could walk. Martin walked, so Obama could run. Obama is running so our children can fly.”

-----

Halloween!

Som sig bör när man är borta i nordamerika, så anordnades det en halloween fest i helgen. Paula och Emma stod för planeringen, och Mange & Paula stod för festlokal.

Det var en härlig & brokig skara som samlades för att avnjuta några kalla, utklädda till lite allt möjligt. Jag och Susanne tog oss på utmaningen att vara scary som få. Susanne klädde ut sig till Jack-the-ripper, och jag klädde självklart ut mig till Marcel - Baguette Mördaren

8 mexare kom dit ( 6 tjejer och 2 killar ) och våran egen discokung, Niklas, vart ett hett byte på den mexikanska marknaden!

Eftersom 1 bild säger mer en 1000 ord så följer här ett lite pott-puri på folket som var där. Allt från Bikers till Dracula!

Trista fakta:

Medan vår halloweenfest förflöt blev en man i grannhuset knivskuren och det var även skottlossning. Media rapportade om en uppgörelse men som tur är märkte vi ingenting av det som hände.